2005/03/15: Lula da Silvas parti tog emot pengar från FARC, enligt nya dokument

Från Wikinews, den fria nyhetstjänsten
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Lula da Silvas parti tog emot pengar från FARC, enligt nya dokument[redigera]

Brasilien - lägeskarta

15 mars 2005 Dokument från Brasiliens säkerhetstjänst Abin avslöjade att det brasilianska arbetarpartiet tog emot motsvarande 5 miljoner dollar för sin valkampanj 2002 från den paramilitära, kommunistiska gruppen FARC-EP i Colombia. Informationen släpptes av tidningen Veja som i veckan under rubriken "FARC:s tentakler i Brasilien".

Det brasilianska arbetarpartiets flagga

Enligt tidningen har dess reportrar haft tillgång till dokument från Abin som beskriver kontakterna mellan arbetarpartiet (PT) och den columbianska gerillarörelsen FARC.

PT, ett av Sydamerikas största vänsterpartier, är den nuvarande presidenten Lula da Silvas parti och för närvarande de största och mest välorganiserade partiet i Brasilien. Dess anhängare anses också mer militanta än något annat partis anhängare.

Abins huvuddokument, med nummer 0095/3100, från den 25 april 2002, avslöjar att ett möte ägde rum den 13 april 2002 på ett lantbruk nära huvudstaden Brasilia. På mötet, som varade i omkring sex timmar, närvarade ungefär 30 personer, bl.a. prästen fader Olivério Medina, medlem i PT och en av FARC:s representanter i Brasilien. Med på mötet fanns även en förklädd Abin-agent som noterade allt som försegick. Enligt agenten kungjorde Medina under mötet att han skulle donera fem miljoner dollar till den kandidat i valet som han stödde.

Av Abins sex dokument som beskriver kontakterna mellan PT och FARC nämner tre donationer på fem miljoner dollar. Pengarna kom förmodligen från Trinidad och Tobago och skickades därifrån till 300 brasilianska affärsmän som fördelade dem bland partiets kommittéer.

Ett annat dokument säger att mötet organiserades av Maria das Graças, anställd vid parlamentet och f.d. militant anhängare av dett brasilianka kommunistpartiet PCdoB. Hon anses vara nära vän till en av FARC:s ledare känd som Mauricio. I en kommentar säger hon: "Det är klart att jag känner honom [Mauricio], men än sen? Jag har inte organiserat något möte!". En annan radikal som närvarade på mötet, Antonio Viana, sa i sin kommentar: "Vi talade om allt möjligt, förutom pengar."

Enligt radiostationen Radio Caracol har Columbianska regering gjort en utredning som visat att FARC investerat nästan 476 miljoner pesos per år utomlands. FARC:s officiella representanter för denna verksamhet är: [1] Luis Alberto Albán, Ovidio Salinas, Ricardo Morantes, Jairo Alfonso Lesmes, fader Oliverio Medina, Jesús Carvajalino och Liliana López. Medina ska vara den som ansvarat för kontakterna mellan politiska representanter i Brasilien och FARC.

För en tid sedan fick parlamentsledamoten Alberto Fraga (PTB) reda på Abins undersökning och avslöjade kopplingen mellan PT och FARC vid ett tal i kongressen. Han föreslog dessutom en kommission som skulle utreda fallet men utan att få något stöd för sin sak. PT:s ledamot Luis Eduardo Grenhalg ska enligt Fraga ha hotat med att regeringen skulle inleda en process mot honom om han fortsatte att gräva i saken. Grenhalg själv säger att han bara uppmanade Fraga att inte sprida information som saknade verklighetsförankring. Även PSDB:s kandidat José Serra tog upp kopplingen FARC-PT under sin valkampnj 2002 men blev stoppad av valkommissionen vid samma tillfälle.

Venezuelas president Hugo Chavez och Brasiliens president Lula da Silva vars båda regeringar har kritiserats för sina kontakter med FARC. (Foto:Marcello/ABr).

Arbetarpartiet PT släppte ett officellt uttalande undertecknat av ordföranden José Genoino där alla fakta som presenteras i artikeln förkastas:

Partiet stöder, i grannlandet, inga lösningar i den utdragna krigssituation som columbianerna genomlever som inte baserar sig på pacifistiska och författningsenliga, demokratiska överenskommelser. PT har av tadition varit emot terrorism och beväpnade grupper. Dessutom finns det många exempel på att PT:s politik kännetecknas av respekt för folkens självbestämmande och nationernas suveränitet genom att inte lägga sig i något annat lands interna angelägenheter. Vi kan därför inte acceptera, ens hypotetiskt, att vår politiska verksamhet skulle påverkas av utländska regeringar eller andra grupper.

I samma uttalande kallas artikeln för oansvarig och att den uttalar sig om obevisade påstående och att artikeln motsäger sig själv när den i slutet tillägger att inga konkreta bevis har hittats för att 5 miljoner dollar skulle ha skickats från FARC till PT. Vidare säger man att liknande insinuationer inte är en ny företeelse och att partiet drabbats av liknande tidigare. PSDB:s kandidat José Serra straffades därför att hans anklagelser vad grundlösa. De dokument som artikeln baserar sig på är daterade 25 april 2002 då Fernando Henrique Cardoso var president i Brasilien. Vid denna tid, menar Genoino i uttalandet, fanns det många spioner som, liksom ormar, samlade alla indicier de kunde hitta för att förhindra att det brasilianska folket röstade för en förändring.

Flera kongressledamöter försöker att få till stånd en officiell undersökning.

Detta är den andra gången denna månad som en sydamerikansk regering kritiseras för påstådda kontakter med FARC. Förra månader var Venezuela och Colombia nära en krigs situation efter att den högt uppsatte FARC företrädaren Rodrigo Granda arresterats. Colombia anklagade Venezuelas regering för att stödja och ge skydd till FARC:s gerillatrupper. Venezuela, å sin sida, anklagade Columbia för att ha kränkt landets suveränitet. Länderna kunde nå en uppgörelse först efter att Kubas president Fidel Castro medlat i knflikten.

I februari hittades Cecilia Cubas Gusinky, dotter till Paraguays förre president Raul Cubas, i en gropp utanför landets huvudstad Asuncion. Medlemmar i partiet Pátria Livre som bodde i området var de huvudmisstänkta för dådet och partimedlemmen Osmar Martínez arresterades. Enligt polisen ska han i en mail-korrespondans med Rodrigo Granda har sagt sig stödja en "broderlig relation" med FARC.

FARC:s närvaro i Brasilien[redigera]

I ett utalande från PT med titeln "Sanningen om Colombia och FARC - och PT", daterat den 16 februari 2002, försöker man klargöra relationerna mellan partiet och FARC:

Arbetarpartiet har inga kopplingar till FARC. Tillsammans med flera hundra sysamerikanska vänsterpartier och -organisationer (bl.a. PT, PSB, PPS och Brasiliens PDT) deltar FARC i Foro de São paulo. I detta forum samexisterar organisationer med mycket varierande politiska och ideogiska profiler. Exempelvis deltog Chiles president Ricardo Lagos chilenska socialistparti vid flera möten. Alla dessa organisationer är inte bundna till varandra genom någon organisation eftersom forumet är just bara ett forum för debatt som inte syftar till internationell, politisk koordinering. I det förflutna har dock kontakter mellan ledare för FARC och brasilianska politiker förekommit.

I samma uttalande kritiserades också Fernando Henrique Cardosos förra regerings beslut att inte erlänna FARC-gerillan diplomatiskt, eftersom FARC kunde vinna kriget mot Colombia. man kritiserade också USA:s stöd till Colombia som man menar gjort konflikten mer våldsam och utdragen. Vad gäller hanteringen av droger i området uttalar man sitt stöd till kampen mot knarkhandeln, men tillägger att informationen som knyter FARC till knarkhandeln är motsägeslefull.

PT vägrar att klassificera FARC som en terroristorganisation och menar att detta gör att man lättar kan medla i konflikten.

FARC deltar i forumet Foro de São Paulo sedan 1990. Enligt forumets första resolution som antogs 4 juli 1990 ska man verka för "att förbättra förslag till gemensamma och samstämmiga agerande".

FARC:s ledare Raul Reyes beskrev delar av FARC relationer med Brasilien i en intervju med tidningen Folha de São Paulo den 24 augusti 2003 [2]. I intervjun säger Reyes att han träffade Lula da Silva första gången i San Salvador under ett möte som arrangerades av Foro de São Paulo. Han sa också att FARC:s huvudsakliga kontakter i Brasilien bestod av PT och MST, de jordlösas organisation och att FARC haft kontakt med intellektuella, katolska präster, hustoriker och journalister. Bl.a. Carlos Alberto Libânio Christo or Frei Betto, da Silvas förre ådgivare och författaren Emir Sader. Han förnekade också att FARC producerar kokain.

Den brasilianske knarkhandlaren Luiz Fernando da Costa, även känd som Fernandinho Beira-Mar, greps i april 2001 i den colombianska staden Maramduba tillsammans med FARC-delaren Acacio Medina (Negro Acácio – O Estado de São Paulo, 21 april 2001

I Brasilien förhördes Beira-Mar av USA:s underrättelsetjänst som förmådde honom att ge information om sina kontakter med den colomianska gerillan. Informationen från mötet gjorde att USA senare kunde kräva att tre andra FARC-medlemmar utelämnades. Mer information från detta möte har publicerats av den brasilianska tidningen Cambio [3], [4].

Enligt Beira-Mar egna uppgifter, köpte han 600 kilo kokain per vecka av bönder till ett värde av två miljoner pesos. Han betalade FARC en miljon pesos för varje förädlat kilo. Han sa sig dessutom ha sålt vapen till gerillan.

Representanter för FARC och ELN har framträtt på skolor, fackföreningar och universitet i Brasilien för att sprida sina idéer om en revolutionär rörelse. [5]

Några av dess möten har organiserats av flera vänstergrupper av vilka "Den permanenta kommittén för solidaritet med folk i kamp" har varit den mest aktiva. Enligt ordföranden för fackföreningen vid São Paulos universitet organiserades mer än 40 föreläsningar av denna kommitté. [6].

I augusti 2001 hölls ett möte mellan representanter för FARC och PDT:s socialistiska ungdomsförbund. [7].

Den 20 mars 2002 uppstod i Ribierão Preta, en stadsdel i São Paulo, en kommitté till stöd för FARC av Leopoldo Paulino (PSB) av en av stadsdelens ledande politiker. Vid samma tid var stadsdelens borgmästare Antônio Palocci, idag Brasiliens finansminister. [8], [9]


I en intervju med den brasilianska TV-stationen EPTV sa Leopoldo Paulino att kommiténs mål aldrig var att samla in pengar till den colombianska gerillan. Paulino sa att kommittén var mycket engagerad och militant av solidaritet med det latinamerikanska folket. Han sa också att han inte trodde att FARC behöver någon extern finansiering, att han stödjer gerillan eftersom den kämpar mot USA och att han aldrig närvarat på det möte som beskrivs i den omtalade artikeln eller någonsin träffat fader Olivera Medina. [10]

2001 besökte FARC-ledare Olivero Dutra (PT), då guvernör i Rio Grande do Sul [11], [12], [13], och togs också emot vid det sociala forumet i Porto Alegre. Dutra, idag minister med Brasiliens städer som portfölj, kritiserades av ledmöter i delstaten. [14]

Brasilianska pressröster[redigera]

Det är inte första gången brasiliansk press publicerar nyheter om relationerna mellan FARC och PT, men aldrig tidigare har en artikel varit så engagerad som den som tidningen Veja publicerade i veckan. Veja är dock försiktiga och påpekar att trots att alla personer och datum som uppges i rapporten är korrekta, så har "tidningen inte hittat några konkreta bevis på att PT tagit emot pengar från FARC". Artikeln ger inte heller någon information om FARC:s deltagande i Foro de São Paulo eller dess aktiviteter i Brasilien. FARC och PT har dock varit i kontakt med varandra sedan forumet grundades 1990 av Lula da Silva och Fidel Castro efter Berlinmurens fall.


Foro de São Paulo publicerar tidningen America Libre och i dess redaktionsråd sitter flera PT-medlemmar och andra kända brasilianare: Luis Eduardo Greenhalgh (PT), Fernando Morais, Emir Sader, Roberto Drummond, Gilberto Carvalho, Leonardo Boff, Rubens Paolucci Jr m.fl., men även FARC-ledaren Manuel Marulanda Vélez (Tirofijo) och Carlos Alberto Libânio Christo, journalist och Lula da Silvas tidigare rådgivare.


Foro de São Paulo brukar synas i brasilianska medier. I den nu omdiskuterade artikeln i Veja omnämns överhuvudtaget inte forumet utan istället nämns "en debatt mellan politiska partier och organisationer i Latinamerika och Karibien kring effekterna av Berlinsmurens fall". Inte heller brasilianska nyhetsbyråer brukar låt Foro de São Paulo synas i nyheterna. Luiz Felipe de Alencastro, journalist vid Veja och historieprofessor vid Paris universitet, blev vid ett internationellt möte i Washington 30 oktober 2002 tillfrågad om Foro de São Paulo och svarade: "Det är intressant! Jag lever ju i... jag menar, jag bor nu i Frankrike men har bott tolv år i Brasilien. Vi har aldrig hört talas om detta Foro de São Paulo." [15]

Information om Foro de São Paulo hittar man dock på flera vänsterinriktade hemsidor [16], [17], [18]. Även PT nämner organisationen [19]. Perseu Abramo-stiftelsen, som grundats av PT, har en hemsida där ett tal av Lula da Silva från forumets möte i Havanna på Kuba finns publicerat [20].

På Brasiliens kommunistiska partis (PCdoB) officiella hemsida finns en artikel som skrivits av partiets vice ordförande, journalisten José Reinaldo Carvalho med rubriken "São Paulo Forum - samlingspunkt för den latinamerikanska och karibiska vänstern". PCdoB deltar i forumet och samarbetar med regeringen [21].

2004 lämnade en grupp journalister in ett förslag till president Lula da Silva enligt vilket ett en kontrollorganisation skulle upprättas för att bevaka den brasilianska pressen. Organisationen skulle, enligt förslaget, ha makt att censurera journalisters arbete som den ansåg opassande och skulle också kunna dra journalisters yrkeslicens [22], [23], [24], [25]. Förslaget möte häftigt motstånd och betrakades av många andra journalister som allt för auktoritärt. Lagen fick inget stöd trots regeringens och några journalister stöd till förslaget [26]. Journalister som starkt kritiserade förslaget menade att de som stödde förslaget var medlemmar i PT och PCdoB och att de enbart försökte ta kontroll över massmedia.

Källor[redigera]

  • Denna artikel är en översättning av motsvarande engelska artikel.