Anna Finney på Brändström & Stene

Från Wikinews, den fria nyhetstjänsten
Hoppa till navigering Hoppa till sök

28 november 2005

Stockholm – I sin första större utställning "Dom som väntar" får Anna Finneys målningar vackla mellan socialrealism och existentialism. De utslagna människorna i sina sterila miljöer kan uppfattas som kritiska kommentarer till samtidens rovdrift på människan. Samtidigt aktiverar lugnet och bristen på handling i bilderna betraktarnes blick vilket sköljer bort risken att det hela reduceras till rena schabloner.

Anna Finney har i tidigare verk uppehållit sig vid utsattheten, människan mitt i ingenting. Nästan alla människor i bilderna är män och målningarna för lättare tankarna till Piranesi och Beckett än till det feministiska perspektiv som bilder av utsatta kvinnor brukar associeras med.

Konstnären, som prövat andra medier och även skrivit om konst, tror uppenbarligen på måleriet. Realismen hittar in i bilderna genom att Anna Finney uppsöker sina miljöer och nogrannt studerar dem, men i målningarna låter hon dukens vithet lysa genom laserande lager av oljefärg.

Källor[redigera]

Extern länk[redigera]