Eftergifter i klimatförhandlingar från pressat USA

Från Wikinews, den fria nyhetstjänsten
Hoppa till navigering Hoppa till sök

10 december 2005

Montreal – Under dagen backade USA från den position i förhandlingarna som man hållit fast vid fram till idag på förmiddagen. Därmed har världens länder lyckats enas kring en icke-bindande överenskommelse om att diskutera minskningar av utsläppen av växthusgaser.

Tidigare har USA:s förre president Bill Clinton i ett tal anklagat båda sidor för bristande flexibilitet, både de som krävde konkreta datum och Bushadministrationen. Istället för att enas kring ett enda gemensamt mål föreslog han att man skulle enas kring ett antal begränsade initiativ. I sitt tal efterlyste han ett engagemang från Bushadministrationen som liknade kriget mot terrorismen och gjorde en koppling mellan Kyotoavtalet och arbetstillfällen i USA, vilket ytterligare underminerade Bushadministrationens tidigare argument i frågan.

I fredags kritiserade USA:s chefsförhandlare, Harlan L. Watson, en formulering i ett uttalande gällande långsiktigt, internationellt samarbete kring genomförandet av FN:s målsättning från 1992. Därefter reste han sig från förhandlingsbordet och lämnade mötet. Kursändringen kom efter några mindre omformuleringar i texten. Invändningar från ryskt håll fördröjde överenskommelsen men även Ryssland fick till slut acceptera att man isolerats i förhandlingarna.

Andra industrialiserade länder som redan undertecknat Kyotoavtalet har under tiden kommit överens om nya förhandlingar om avtal efter 2012. Det avtal man nu enats kring är inte bindande och diskussioner kring hur man ska gå vidare har redan inletts.

Kommentarer[redigera]

I en kommentar till Dagens Nyheter kallade Sveriges miljöminister Lena Sommestad överenskommelsen för en stor framgång. Hon sa också att det var en överenskommelse mellan industrialiserade länder som accepterat begränsningar i utsläpp och utvecklingsländer som Indien och Kina som tillslut isolerade USA i förhandlingarna och tvingade dem till en kompromiss.

Jennifer Morgan, från Världsnaturfonden, beskrev den amerikanska administrationens agerande vid klimatförhandlingarna som "att svika en hälsosam planet och sitt ansvar till den egna befolkningen". Liksom hon är många miljövänner frustrerade över att miljöförhandlingarna leder till så få framsteg och över de stora miljöbovarnas förhalningar.

Enligt brittiska BBC kallade premiärminister Tony Blair överenskommelsen resultatet av flera års hårt arbete men han tillade också att det bara var en början. Jordens Vänner kallade överenskommelsen historisk och betrakade den som en tydlig signal att framtiden finns i en hållbar utveckling.

Bakgrund[redigera]

Länder som ratificierat Kyotoavtalet i grönt. USA och Australien i rött har inte ratificerat det.
Bakgrundsfakta
Kyotoprotokollet är en internationell överenskommelse från december 1997 som härstammar från Kyoto, Japan. Avtalet innebär, att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,0 % mellan 1990 och perioden 2008-2012. Kyotoprotokollet trädde i kraft den 16 februari 2005.
Fakta från Wikipedia

Världens största bidragsgivare till växthusgaser, bland annat USA och Kina, vägrar fortfarande underteckna ett bindande avtal om en minskning av sina utsläpp. Förhandlingarna mellan världens länder kring en reducering av miljöutsläpp som flera vetenskapliga studier visat rubbar kretslopp och klimatcykler har pågått i mer än 17 år.

USA har allt mer isolerats i klimatfrågan och under miljömötet i Montreal har Bushadministrationen fått motta mycket skarp kritik av delegater från flera andra industrialiserade länder. USA beskylls för att omöjliggöra avgörande framsteg genom att förhala förhandlingarna.

Skiljelinjen mellan världens rikaste länder – USA, Europa och Japan – och utvecklingsländerna erkänns i Kyotoavtalet där de förra åtar sig att begränsa utsläppen till en viss nivå, men inte de senare – bland annat Kina och Indien som hör till de som bidrar mest till utsläpp av växthusgaser. Dessutom vägrar USA och Australien att underteckna avtalet.

Som ett sätt att begränsa utsläppen av koldioxid har EU introducerat särskilda tillstånd till utsläpp. Dessa tillstånd kan företag med utsläpp som överstiger en viss tillåten nivå köpa tillstånd från företag med utsläpp som understiger den tillåtna nivån. Med detta system vill man synliggöra klimatmålen i företagens budgetar. Priset på ett sådant miljöcertifikat har under det gångna året enligt Bloomberg stigit från 6,60 till 21,15 euro.

Forskare har redan dömt ut framstegen som otillräckliga för att vända utvecklingen.

Tidigare artiklar[redigera]

Läs mer[redigera]

Referenser[redigera]